1968 anlades Almåsa Fritidsby…

1964 fick Stadsarkitekten i uppdrag av fastighetskoret att utarbeta ett förslag till strövområde och koloniträdgårdar inom Södra Sallerup. Efter flera förslag blev det till slut koloniträdgårdsområde.

1967 godkände Stadsfullmäktike en översiktsplan för Almåsa området som naturpark, ströv-, och fritidsområde samt koloniområde på 397 000 kvm varav

222 000 kvm för kolonier.

I samband med den planerade bebyggelsen inom Rosengårdsområdet var det nödvändigt att säga upp koloniföreningarna Haga och Ulricedals sommarstad för avflyttning. De båda koloniföreningarna Haga och Ulricedal sommarstad hade uttryckt önskemål om att föreningarna efter avflyttning från de av dem nu disponerade områdena få bilda en enhet inom egendomen Almåsa.

Under hösten och vintern 1967 anlades vägar, lekplatser, parkeringsplatser samt utfördes framdragning av vattenledningar till tomterna från Almåsas egen pumpstation. För att finna sin tomt fick man en karta.

Det var liv och rörelse på tomterna, var och en med sitt, för att få husgrunden färdig innan stugorna blev ditförda och lyfta på plats. När stugan var på plats började arbetet med att färdigställa densamma med tillbyggnad av toalett och förråd, justering av dörrar och fönster, indragning av vattenledning och avlopp till tvåkammarbrunn och infiltrationsbrunn.

Färgen på husen bestämdes av stadsarkitekten. Olika gator skulle ha olika färg, det var ljusgult, ljusgrönt och ljusblått.

Allt skulle vara perfekt. Stadsarkitekten beslutade även att alla skulle införskaffa ett vårdträd. Det är en hel del som har det kvar.

Almåsa är uppdelat på fem områden som är avdelade med grönområden och skyddsplantering.

A-Området med sina 64 stugor
B-Området med det största med 222 stugor i det närmaste färdiga på hösten 1968
C-Området påbörjades 1969 med 218 stugor
D-Området 1972 byggdes för 56 stugor
E-Området påbörjades 1976 för 76 stugor

Sveriges Största Fritidsby var färdigt med sina 634 stugor.

1971 blev ett ljusår, då kom elektricitet till Almåsa. Elektricitet, denna rena fina och billiga energi, sprider ljus och värme i våra stugor. Många hade nu möjlighet att vistas i sina stugor från tidigt på våren till långt ut på hösten.

1973 kan också nämnas, då planerade man bygga föreningshuset i anslutning till den gamla dansbanan. Föreningshuset med toaletter och inredning användes vid fester och andra aktiviteter.

Almåsa 10 årsjubileum 1978, som sammanföll med kolonisternas dag, firade man med att inviga föreningens flagga. Flaggan är ritad av Almåsabor med ekblad som symbol för föreningen. Flaggstången för föreningsflaggan är placerad på gårdsplanen framför huvudbyggnaden.

1984 var en milstolpe i föreningens historia. Då byggdes dansbanan av medlemmarna gemensamt. Dansbanan invigdes med sång och tal den 16 juni 1984.

1985 installerades det ny elvärmepump på gården för uppvärmning.

1991 blev pumpstationerna moderniserade

1994 fick Almåsa områdesbestämmelser. Syftet med dessa är att säkerställa området som särskilt fritidsområde

1998 fick parkeringsplatserna belysning

1998 i augusti firade Almåsa 30 år med helstekt gris

2001 byggdes fyra sopstationer och källsortering infördes på Almåsa.

2003 tog föreningen över administrationen för Almåsa Fritidsby, den sköttes tidigare av kommunen.

2005 rev kommunen den ena av de två ladorna vid Almåsagården

2006 renoverades föreningshuset och hyrs nu ut till medlemmarna för mindre sammankomster

2014 renoverades Almåsagården

2023-2024 drogs det in kommunalt vatten och avlopp i stugorna

Ordföranden genom tiderna

1968 – 1975 Eric Gasslander
1976 – 1978 Göran Roth
1979 – 1984 Rolf Jönsson
1985 – 2000 Olle Andersson
2000 – 2000 Maj-Hill Walgén Hoff
2000 – 2001 Sven-Erik Harvenfeldt
2001 – 2001 Jörgen Mårtensson
2001 – 2006 Christel Eriksson
2007 –  Jörgen Freij (sittande)